Lussekatt - nej tack

Jag blir aldrig påmind lika mycket om jag inte har spenderat min barndom i Sverige som vid jultid. Eftersom jag är född i det stora kalla landet österut på den gamla goda tiden firade jag aldrig jul som liten. Vi fick presenter vid nyår, då tomten också kom. Därmed blev jag inte bekant med de svenska jultraditionerna förrän vid 15-årsåldern när jag kom till Sverige för första gången just vid jultid. Därför har jag kunnat bilda mig en objektivare (?) uppfattning om vad som är bra med jul om vad som jag kan tänka mig att vara utan. Lussekatter till exempel kan jag tänka mig att vara utan helt och hållet. Varför de infödda svenskarna är så förtjusta i dessa torra och smaklösa vetebullar kan inte jag förklara på något annat sätt än att de är uppväxta med det. Däremot blev jag förälskad i adventsljustakar i varje fönster redan ifrån allra första början – vilken lysande idé i vintermörkret! Annars säger jag även nej tack till pepparkakor (mjuk pepparkaka är god dock) och glögg (om den inte är stark). Julsånger lämnar mig helt oberörd och Lucia har jag fortfarande inte förstått vad man gör på och varför man firar det... Bara en tanke som väcktes på tunnelbanan imorse när jag läste Citys test av lussekatter.