På tal om att störa sig på saker...

Insåg att det är bättre att skriva vad man HAR gjort, inte vad man TÄNKER göra, för att slippa bortförklara sig själv liksom. Hursom min ambitiösa 1,5 mil-promenad förvandlades till en inte fullt lika tillfredställande på 0,5 mil istället.

Dock ägde den rum på "den historiska rundan" runt St***ån.

Två saker som jag tyckte vad lite knepiga under denna. Först och främst - och det gäller alla motionsrundor i Sverige - är det höger eller vänstertrafik som gäller??? Jag blir alltid lika störd jag ska ut och gå! Jag har förstått att på cykelvägar ska forgängare hålla sig till vänster för att möta cyklister på rätt sida. MEN, snackar vi skogsstig/spår där cyklister är ytterst sällan förekommande, borde inte folk hålla sig till höger? Högertrafik har ju ända blivit införd redan på 60-talet? Icke, folk envisas med att gå på vänstra sidan. Då väljer jag att följa strömmen och hålla mig till vänster jag med, MEN det finns alltid några som har fattat det där med högertrafik och går på rätt sida. Detta resulterar i att man få gå i zig-zag mönster och det uppstår alltid en pinsam situation där båda två försöker att väja för varandra. Usch, det stör mig något så fruktansvärt!

Numero dos. Mycket störande när någon går i samma takt som en fast några meter bakom. Man blir alltså inte "omgådd". Plötsligt blir man mycker mer medveten om sitt väjande för folk som går på rätt/fel sida av vägen och sin baksidas utseende i största allmänhet.

Gång för mig är den ultimata motionsformen så liknande störningsmoment får jag stå ut med helt enkelt.